Om Räven

Rävar är ett trivialnamn som används om en mängd arter inom familjen hunddjur. Rävar är alltså ingen systematisk grupp utan omfattar likartade hunddjur som alla är förhållandevis kortbenta, har ett tillplattat ansikte, triangelformade upprättstående öron, en ganska spetsig nos och en yvig svans.

Rävunge

Räven är en opportunist, det vill säga den inkluderar vad den kan komma över i sina måltider. Det innebär att en räv ger sig på allt från säd, blåbär, daggmask och insekter till fisk, fåglar, smågnagare, harar, rådjurskid och vuxna rådjur, likväl som köksavfall, kadaver eller slaktrester.

En räv blir könsmogen i tio månaders ålder. Räven parar sig i januari–mars och ungarna föds i mars–maj. Dräktighetstiden är drygt 50 dygn. Räven föder 3–8 ungar och bägge föräldrar deltar i skötseln av ungarna. Familjen kan leva tillsammans fram till sent på hösten. Det har observerats att jakt påverkar kullstorleken: om beståendet hålls litet, är kullarna större.

Räven anpassar sig utomordentligt bra till olika situationer och kan påträffas i nästan alla slags livsmiljöer. Räven har till och med anpassat sig till urbana miljöer. Rävens revirstorlek kan variera stort, från några tiotals hektar till över 1 000 hektar. Näringsmängden, viloplatserna och övriga rävar påverkar revirstorleken. 

Rävspår är i princip identiska med hundspår av motsvarande storlek. Rävens trampdynor är glest placerade med mycket ”luft” mellan de två mellersta tådynorna och mellanfotsdynan. Detta blir dock mindre tydligt desto djupare räven har sjunkit i underlaget.
Spillningen är ofta en mörk korv med en spets i ena änden, men utseendet beror av vad räven ätit. Har räven ätit ben är färgen ljus. Räven lämnar spår på byten den tagit. Större djur som hare och rådjur har ofta flera bett i nackregionen.
%d bloggare gillar detta: